Den som följer floden Rhen på dess 132 mil långa resa från källan i Schweiz till utloppet vid Nordsjön, blir framför allt hänförd över mellersta delen av Rhen med Rhendalen mellan Mainz och Bonn. Här där Rhen bryter fram genom skifferbergen mellan Bingen och Koblenz, ligger även en del av Unescos världsarv ”övre Mittelrheintal” och detta område gäller som det samlade begreppet för tysk borgromantik. Bara några få regioner i världen har präglats av liknande uppdiktade och autentiska historier.
Rhendalen, särskilt regionen mellan Düsseldorf och Mainz, anses vara den vackraste regionen i hela Europa. Uttrycksfull natur finns det överallt i världen. Det speciella med Mittelrhein ligger emellertid i att naturens melodramatiska panorama faktiskt tjänat som kuliss för framställningen av mänskliga lidelser och öden och inte bara i musik, diktning och måleri, utan även i verkligheten.
Där skogarna i Vulkaneifel och Siebengebirge, Westerwald, Hunsrück och Taunus följer flodens lopp – där branta vinberg ligger insprängda och riddarborgar sticker fram ur klippan – där gavs det mångfaldigt eko åt de stora känslorna från Richard Wagners musik till kejsar Wilhelms byggnadsminnesmärken. Därför är Mittelrhein som ursprung för den tyska romantiken även något att återuppleva och drömma om.
Regionen kring Rhen, Mosel, Lahn och Nahe är känd för sina många myter, sägner och legender. Dessa är baserade på verkliga händelser och innehåller sanningar som än i våra dagar har sitt berättigande och som återspeglar de kulturella och sociala egenskaperna för den tid och det område där de har sitt ursprung. Det är därför inget under att dessa sägner och berättelser inte förlorat något av sin fascination under den tid som gått sedan de uppstod och att människorna allt sedan dess begivit sig på färd i spåren på de talrika sägnerna och historierna. Den här inte utan grund löpande temavägen ”Rhenska Sagovägen” leder på sina 58,6 sagolika mil i spåren av de mest välkända och vackraste sägnerna.
